2012-08-09

Om att leva med ångest och att hantera den rätt.

Japp, jag lider av konstant ångest. Det låter värre än vad det är.

Som ni kanske har förstått har jag ett enormt kontrollbehov. Jag vill ha koll på allt,
hellst göra allt själv för att veta att det blir rätt gjort osv.
Det är skitjobbigt. Verkligen skitjobbigt... Jag har jobbat med det jättelänge men det
är svårt.

Bara en sån simpel grej som att Niklas ska städa. Jag vet att han hellst dammsuger först och dammar
efter. Bara för att han städar annorlunda än mig gör jag det hellre på mitt sätt för att det ska bli rent.
(städar niklas blir det givetvis rent också)

Jag kan inte gå o lägga mig om jag inte vet att tvätten är upphängd. (farligt om den väntar i maskinen tills imorgon...not)

Som nu när det är tusen saker att göra...(men egentligen är det inte det)
Men jag har en förmåga att tänka så långt framåt. I detta fall, jobbet drar snart igång, det vankas inskolning, höga krav på mig själv att jag ska göra allt själv.....)

På lördag ska jag jobba på ett bröllop som ni har läst om. På ett ställe jag aldrig varit på, inte vet vart det ligger. Känner inte personalen och vice versa. Det ställer till det för mitt kontrollbehov eftersom jag
i självaste verket inte vet mer än att jag ska ha koll på tider och lite så.
Då stressar jag upp mig själv, jag kallsvettas, jag blir yr, illamående och bara far illa.
Jag skulle liksom kunna tacka nej bara för att jag får ångest pga mitt kontrollbehov.

Det låter sjukt men säkert fler av er som känner igen er.

Jag övar mig själv att bli bättre genom att koppla ifrån allt och lyssna på bra musik.
Det får mig verkligen att koppla av.
Jag gör andningsövningar minst 1 gång om dagen. Försöker att skjuta fram vissa saker
som jag vet ingen dör av om jag inte gör det just nu.

Vissa dagar går jag upp i atomer men nångång ska jag väl bli normal också. :-)

11 kommentarer:

  1. Det där låter precis som mig :)
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt o höra Anne. Ja på ett sätt. ;-) Kram

      Radera
  2. Jag känner igen mig men jag har bättrat mig. Andra kan också;)

    SvaraRadera
  3. Jag brukade vara precis så där. Ingen annan kunde göra på mitt sätt och mitt sätt var bäst. Jag ville ha stenkoll på allt. Verkligen allt. Det tar upp oerhört mycket energi, det ställer krav och det begränsar livet. Man blir liksom hembränd (inte utbränd på sitt jobb utan bränd av hemmasysslor och tankeverksamhet). Men vet du? Världen går inte under om det inte blir som man tänkt sig. Jorden slutar inte snurra och stjärnorna trillar inte ner fastän att man kan tro det. Man får lära sig att släppa lite i taget. Det blir lika rent när Niklas städar och bröllopet blir skitbra även om någonting inte blir precis som tänkt. Det sista man får göra är att tänka på sig själv som onormal. För vad är normalt? Det vet ingen. Det är bara det att vi har en föreställning om att alla andra har det så jävla lätt. Det är fel. Loosen up Lina. Det blir bra ändå, du vet tillräckligt :) Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har rätt. Men det tar ett jäkla bra tag att arbeta sig tillbaka igen. Ångest är väl nåt man får leva med men lära sig att som sagt hantera på rätt sätt. :-) Tack! Kramar!

      Radera
  4. Hejsan, först och främst vilken fin och bra blogg! Ang ångesten så kännerbjag oxå igen mig... Jag undrar bara vad för andningsövningar du gör? Kram Cissi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Tack Cissi, det värmer :-) Skönt på ett sätt och se att det är fler människor som "lider" utav det. Det är inte så man pratar öppet om det kanske. Andningsövningen jag gör oftast är att du ska Andas in genom näsan långsamt 10 sek. Hålla andan i 20sek om man orkar. (det gör att man kopplar bort och enbart tänker på andningen) sen andas ut genom munnen i 15 sek. Gör det 10ggr om dagen, det har hjälpt mig. Kram

      Radera
  5. Tack själv. Dessa andningsövningar ska jag testa. Ha en fin kväll :)

    SvaraRadera